Blogg
Sent betalande kunder – så jobbar du med påminnelser, dröjsmålsränta och inkasso

Förr eller senare drabbas de flesta företagare av samma problem: en kund som helt enkelt inte betalar fakturan i tid. Ibland handlar det om glömska, ibland om tillfällig likviditetsbrist hos kunden, och ibland om ren ovilja att betala. Oavsett orsak är det du som företagare som behöver ha en tydlig, konsekvent rutin för att hantera sena betalningar — annars riskerar obetalda fakturor att både urholka din likviditet och skapa onödigt merarbete. Den här guiden går igenom hela kedjan: från första påminnelsen till inkasso, och hur en kundförlust till slut ska bokföras, med extra fokus på varför det är särskilt viktigt att se över dina kundfordringar inför årsskiftet.
Bygg en tydlig fakturabevakningsrutin
Grunden för att undvika sena betalningar läggs redan innan fakturan skickas. Se till att fakturan innehåller korrekt förfallodatum, tydliga betalningsvillkor och information om vad som händer vid utebliven betalning, exempelvis att påminnelseavgift och dröjsmålsränta kan tillkomma. Detta ska helst framgå redan i offert eller avtal, inte bara på fakturan, eftersom villkoren då blir juridiskt tydligare gentemot kunden.
Ha en fast rutin för när du bevakar fakturor — många företag kör en genomgång av förfallna fordringar varje vecka. Ju snabbare du agerar efter förfallodagen, desto större chans att få betalt utan att behöva gå vidare till mer kostsamma åtgärder. Vänta aldrig i flera veckor med att skicka en påminnelse, för då normaliseras beteendet hos kunden och risken ökar att fordran till slut måste skrivas av.
Ett bra kundregister eller bokföringsprogram med automatisk fakturabevakning är ovärderligt här. Många system kan skicka automatiska betalningspåminnelser och flagga fordringar som blivit för gamla, vilket sparar dig mycket manuellt arbete och minskar risken att en faktura glöms bort helt.
Påminnelse – första steget och vad du får ta ut
När förfallodagen passerat utan betalning är nästa steg en skriftlig betalningspåminnelse. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att skicka en påminnelse innan du går vidare till inkasso, men det är god affärssed och brukar ge bäst resultat — de flesta kunder betalar helt enkelt efter en vänlig påminnelse.
Enligt lag får du ta ut en påminnelseavgift på max 60 kronor per faktura, under förutsättning att detta har avtalats med kunden, exempelvis genom att det står med i dina allmänna villkor eller på fakturan. Om du har avtalat om en högre avgift gentemot en annan näringsidkare (B2B) kan det i vissa fall godtas, men gentemot konsumenter gäller takbeloppet strikt.
Skicka gärna en första påminnelse ungefär en vecka efter förfallodagen, med ett nytt, kort betalningsdatum — exempelvis tio dagar. Om kunden inte hör av sig eller betalar efter den andra påminnelsen är det dags att ta nästa steg. Att skicka fler än två påminnelser brukar sällan göra någon skillnad och förlänger bara processen i onödan.
Dröjsmålsränta – vad som gäller och hur du beräknar den
Dröjsmålsränta regleras av räntelagen och får tas ut från den dag fakturan förfallit till betalning, förutsatt att förfallodagen var känd för kunden i förväg, exempelvis genom ett tydligt angivet förfallodatum på fakturan. Har du inte angett något förfallodatum gäller särskilda regler för när räntan börjar löpa, normalt 30 dagar efter att kunden fått ett skriftligt krav med uppgift om att dröjsmålsränta kommer tas ut.
Lagstadgad dröjsmålsränta är referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken och ändras löpande, så det är värt att kontrollera aktuell nivå innan du gör beräkningen — många bokföringsprogram och branschsajter har aktuell ränta tillgänglig. Du kan också avtala om en högre ränta med kunden, men då måste det framgå tydligt i avtalet eller offerten innan affären genomförs.
Räkna ut dröjsmålsräntan genom att multiplicera fakturabeloppet (inklusive moms) med räntesatsen, dela med 365 och multiplicera med antal dagar fakturan varit förfallen. För mindre belopp väljer många företagare att avstå från att fakturera dröjsmålsräntan separat eftersom den administrativa kostnaden överstiger intäkten — men principen att ha rätt till den stärker din position om tvisten eskalerar.
När är det dags för inkasso?
Om kunden trots påminnelser inte betalar eller hör av sig är nästa steg att lämna över ärendet till ett inkassobolag. En tumregel är att gå vidare till inkasso när cirka 30–45 dagar passerat sedan ursprungligt förfallodatum, eller efter att en eller två påminnelser inte gett resultat. Att vänta för länge försämrar möjligheten att faktiskt få betalt, eftersom kundens ekonomi kan försämras ytterligare eller fordran preskriberas i värsta fall.
Inkassobolaget skickar ett formellt inkassokrav där ytterligare en avgift läggs på (inkassokostnad, för närvarande 180 kronor för konsumentfordringar, högre för näringsidkare om det avtalats). Betalar kunden fortfarande inte kan ärendet gå vidare till Kronofogden för betalningsföreläggande, vilket ger dig en exekutionstitel som kan användas för utmätning om kunden har tillgångar.
Fundera på om du ska sköta inkassoprocessen själv eller anlita ett externt inkassobolag. Fördelen med extern inkasso är att du slipper lägga tid och kraft på indrivningen samt att det ofta upplevs som mer auktoritativt av gäldenären, vilket i sig kan öka betalningsviljan. Nackdelen är en avgift eller provision till inkassobolaget, men den är ofta väl motiverad i tid sparad och högre indrivningsgrad.
Ett undantag värt att nämna: om kunden bestrider fakturan, exempelvis på grund av missnöje med en leverans, ska du aldrig skicka ärendet till inkasso direkt. Då måste tvisten först redas ut, annars riskerar du att inkassokravet avvisas och du förlorar tid i onödan.
Osäkra fordringar och kundförluster vid bokslutet
Inför årsskiftet är det extra viktigt att gå igenom samtliga obetalda kundfordringar, eftersom de ska värderas korrekt i bokslutet. En fordran som bedöms som osäker — exempelvis för att kunden gått i konkurs, inte svarar trots upprepade krav, eller ärendet ligger hos Kronofogden utan resultat — ska inte tas upp till sitt fulla värde i balansräkningen.
Första steget är att boka om fordran från 'kundfordringar' till 'osäkra kundfordringar' och göra en individuell bedömning av hur stor del som sannolikt inte kommer betalas. Denna del bokförs som en nedskrivning, vilket påverkar resultatet redan innan fordran formellt konstaterats vara en förlust. Momsen justeras normalt inte förrän fordran är en konstaterad kundförlust, eftersom en osäker fordran fortfarande teoretiskt kan betalas.
När det står klart att fordran aldrig kommer betalas — till exempel efter avslutad konkurs, resultatlös utmätning hos Kronofogden eller ärendet skrivits av hos inkasso — bokförs den som en konstaterad kundförlust. Då får du även återföra den utgående momsen som en momsjustering, eftersom du inte ska behöva betala in moms på en intäkt du aldrig fått in. Det här är en av de vanligaste frågorna som dyker upp i bokslutsarbetet, och många företagare missar momsjusteringen helt.
Att göra den här genomgången i god tid före bokslutet — snarare än att skynda igenom den i efterhand — gör att du får ett mer rättvisande resultat och undviker obehagliga överraskningar när deklarationen ska lämnas in. Det ger dig också bättre koll på vilka kunder du eventuellt bör vara mer försiktig med i framtiden, exempelvis genom förskottsbetalning eller kortare kredittider.
Förebyggande åtgärder som minskar problemet över tid
Det bästa sättet att hantera sena betalningar är att minska antalet som uppstår överhuvudtaget. Gör en enkel kreditbedömning av nya kunder innan ni ingår större affärer, särskilt om det rör sig om stora belopp eller långa leveranstider. Det finns kreditupplysningstjänster som snabbt kan ge en indikation på en kunds betalningsförmåga.
Överväg kortare betalningsvillkor för nya eller mindre kända kunder — 10–14 dagar istället för 30 — och kräv delbetalning eller förskott vid större projekt. För återkommande problemkunder kan det också vara rimligt att helt enkelt kräva betalning i förskott innan leverans sker.
Slutligen: dokumentera alltid din kommunikation med kunden skriftligt, även om ni pratat i telefon. Skicka en bekräftelse via mejl efter varje samtal om betalning. Det ger dig ett tydligt underlag om ärendet senare behöver drivas vidare till inkasso eller Kronofogden, och stärker din position genom hela processen.
Att ha en tydlig rutin för påminnelser, ränta och inkasso sparar både tid, pengar och huvudvärk — och gör samtidigt bokslutet betydligt enklare när osäkra fordringar ska värderas inför årsskiftet. Känner du dig osäker på hur dina obetalda kundfakturor ska hanteras eller bokföras korrekt är du varmt välkommen att höra av dig till oss på AJ Redovisningskonsult i Karlskrona. Vi hjälper dig att få ordning på fakturabevakningen så att du kan fokusera på din verksamhet istället för på sena betalare.
Vanliga frågor
Hur mycket får jag ta i påminnelseavgift?
Max 60 kronor per påminnelse, förutsatt att det är avtalat med kunden i förväg, exempelvis via fakturavillkoren.
När börjar dröjsmålsräntan löpa?
Normalt från den förfallodag som angetts på fakturan. Saknas förfallodatum löper räntan vanligen 30 dagar efter att ett skriftligt krav med räntebesked skickats till kunden.
Hur vet jag om jag ska skicka en faktura till inkasso?
Om kunden inte betalat eller hört av sig efter en till två påminnelser, och cirka 30–45 dagar passerat sedan ursprungligt förfallodatum, är det i regel dags att gå vidare till inkasso.
När ska en kundfordran bokföras som konstaterad förlust?
När det är klarlagt att betalning inte kommer ske, exempelvis efter avslutad konkurs eller resultatlös utmätning hos Kronofogden. Då justeras även den utgående momsen.
Behöver du hjälp med fakturabevakning, kundförluster eller bokslutet inför årsskiftet? Kontakta AJ Redovisningskonsult så hittar vi en lösning som passar ditt företag.
Begär en offert